Kungshöjd genom seklerna

 

1600-talet var en orolig tid även i denna del av Sverige på grund av krig mot Danmark-Norge. Svenskarna behövde försvara den smala korridor som var Sveriges enda tillträde till västerhavet samtidigt som man ville expandera. Ett par föregångare till staden Göteborg hade förstörts av danskarna som också intagit Älvsborgs fästning båda gångerna. Svenskarna tvingades varje gång betala Älvsborgs lösen. Senast hade Karl IX:s Göteborg på Hisingen bränts ned 1611 av danskarna bara 8 år efter det att det grundats. Efter slutbetalningen av Älvsborgs andra lösen 1619 utsåg Gustav II Adolf platsen för ett nytt Göteborg och 1621 började man bygga en sjöfarts- och handelsstad helt omgiven av befästningar och vallgrav på älvens södra strand. Befästningarna förstärktes i omgångar under hela 1600-talet och var färdiga under 1700-talets första år. Göteborg var då en av de starkast befästa städerna i Europa. Skydd behövdes, för staden var hotad flera gånger under 1600-talet då Sverige genom strider med Danmark lade under sig västkustlandskapen och Skåne. Mest illa ute var nog Göteborg 1676 då en norsk styrka belägrade staden samtidigt som en dansk här närmade sig från söder. Den gången räddades man av att den svenska armén ledd av kung Karl XI, Erik Dahlbergh och Rutger von Ascheberg besegrade danskarna utanför Halmstad.

Befästningarna fanns kvar under hela 1700-talet då Göteborg hade en blomstringstid som handelsstad bland annat genom handeln på Ostindien. Ny vapenteknik gjorde så småningom försvarsanläggningarna omoderna, de förlorade sin betydelse och revs i början av 1800-talet.

1600-talet

År 1603 anses Karl XI anlagt det första Göteborg på Hisingen.
1619 placerar Gustav II Adolf Göteborg i nuvarande läge genom att ange att staden nu skall ligga på andra sidan älven vid Otterhällan. Dvs, vars södra del idag är Kungshöjd.Möjligtvis är det lilla naturliga passet, idag Kungsgatan, kanske själva fundamentet för placeringen av Göteborg. Dvs en enda liten smal väg in mellan de skyddande bergen Lilla och Stora Otterhällan. Otter- anses syfta på utter som kanske trivdes här vid denna tid då bergen var bevuxna med stora ekar.

Inom Vallgraven

1620-1621 gjordes en stadsplan med Amsterdam som mall med kanaler, vallar, vallgrav och tio stycken så kallade bastioner, en sorts utbyggnad i en försvarsmur. Vallgraven hade senare sju meter höga murar samt ytterligare försvarsverk utanför. Från början gick det kanaler inne i själva stadskärnan, ex Östra Hamngatan. I äldsta bevarade stadsplanen från 1645 finns inga hus alls inritade på Kungshöjd.

Det finns uppgifter om att berget Otterhällan var bevuxet med ekskog. 1500 ekar höggs sedan ned under 1600-talet bl a till befästningarna och istället byggdes enkla stugor, där västra och översta delen lämnades fri för utsiktstorn och

Karlsporten

Porten revs 1820 och ca 100 år senare var bastionens murar så förfallna att en debatt utbröt om att bygga ett nöjespalats och använda de välvda rummen som restaurang men 1925 beslöts att bevara muren som restaurerades omgående. Noteras kan att Lilla Otterhällan nämns ha haft tre bastionerna Christina Regina, Carolus Gustavus Rex, Carolus XI Rex

Om Bastionen Carolus Rex

Den troligtvis äldst bevarade byggnaden i området är Bastionen Carolus XI Rex som är ett av få minnen från 1600-talet.
Bredvid muren, vid slutet av nuvarande Kungsgatan, fanns då Karlsporten som tillkom vid moderniseringen av anläggningen 1687-1693.
En bastion är en spetsig framskjuten del på en fästning eller uppbyggd vall. Formen kan ännu ses vid exempelvis kanalen vid Kungstorget.

1700-talet

På en karta från 1795 syns nu att en extra markering tillkommit runt Kungshöjd som ingick i vad som kallades Bastionen Carolus XI Rex. Här syns också strax nedanför den centrala port som ledde in till Göteborg.

Delar av denna mur finns kvar som ett ståtligt 17 m högt monument i sydvästra delen av Kungshöjd.

“Först vid 1800-talets början revs murar och vallar längs vallgraven. Ända till dess var exempelvis Vasastaden och Avenyn hagar och ängar. Haga, från mitten av 1600-talet, var enda egentliga bebyggelsen utanför Vallgraven.

På nuvarande Kaserntorget (Televerket) uppfördes en stor kasern 1793-1798 för Göta Artilleriregemente, på en då tom plats. (Se nästa karta 1808.)
I Televerkets senare byggda hus finns idag artillerikasernens portaler från 1798 inmurade på södra gårdsfasaden.

1800-talet

Den stora branden 1804

En av Göteborgs större bränder skedde 1 nov 1804 och benämns som ”branden på Otterhällan”. Den började klockan två i ett hus i hörnet av Kungs- och Magasinsgatorna. Branden varade i åtta timmar och det uppges att hela kvarteret mellan Otterhällorna och Västra Hamnkanalen brann ner, liksom alla ruckel och träkåkar på Stora Otterhällan. Totalt förstördes 218 hus och cirka 8.000 människor blev hemlösa vilket tyder på en viss trångboddhet. (Källa “Det gamla Göteborg” av C.R.A.Fredberg.)
Kasernen blev dock oskadd vilket väl syns av kartan från 1808

Arsenalen

Ytterligare en stor byggnad tillkom 1853-59 uppe på dagens Kungshöjd,
en så kallad arsenalsbyggand med förråd för Göta Artilleriregemente.
Arsenalsbyggnaden vars borgliknande tegelbyggnad med hörntorn bildade en fyrkant kring en stor gård (se karta). Troligtvis kan den ha inspirerat till dagens “borg” som byggdes i etapper runt 1910.

Feskekyrka, Sahlgrenska och Gamla Latin

 

På Kartan syns att Fisketorget är utmärkt vid Vallgraven vilket förebådar att Feskekörka byggdes 1874 bl a för att minska luktproblemen.

Nämnas kan också att Sahlgrenska sjukhuset etablerades redan 1848-1855, alltså det stora ovala U-huset vid nuvarande Grönsakstorget, som idag fått en glaskropp då ”Pedagogen”, lärarutbildningen flyttade dit hösten 2006.

Vid denna tid uppfördes också några prominenta byggnader strax nedanför Kungshöjd med tex engelska kyrkan 1855-57 och året därpå Läroverket Gamla Latin 1857-61 på Hvitfeldtsplatsen 6, där jazzklubben Nefertiti nu huserar i källaren.
Ytterligare exklusivitet syns också i form av två påkostade friliggande privata villor från 1872 och 1875

1895 såldes så hela kasernområdet, då regementet flyttade till Kviberg och företaget Kungshöjdens AB rev rent och bergplatån indelades i kvartersmark för bostadshus, så kallade hyreskaserner.
Det anges att först kom en skola och villa nedanför berget och sedan vid sekelskiftet började berget bebyggas.

1900-talet

Byggandet av Kungshöjd och Arsenalsgatan

När Kungshöjd skulle bebyggas i början av 1900-talet genomdrev arkitekten Eugen Thorburn att hela det kvarter som bildade fasad åt söder och väster på bergets krön fick en enhetlig utformning. Det är därför de borgliknande husen på Arsenalsgatan, ser ut som de gör. Thorburn var praktiserande arkitekt i Göteborg 1890-1931, aktiv i kommunpolitiken och innehavare av ett antal förtroendeuppdrag i stadens tjänst. Kvarteret fick namnet Hyreskasernen eftersom det efterträdde den tidigare arsenalen och påminde om den i stilen. Utformningen av detta kvarter är ett gott exempel på framsynt stadsplanearbete där man fick ett antal fastighetsägare att underordna sig ett enhetligt formspråk hos den sammanhängande husfasad som bildades av deras respektive fastigheter. I Göteborgs bevarandeprogram kan man läsa: ”Bebyggelsen uppe på Kungshöjd består främst av bostadskvarter från 1900-talets början. De omfattar tegelhus i 5–7 våningar. Byggnaderna på platåns yttre kant är ett väl synligt blickfång mot söder. De är utformade som en befästningsmur och liknar ”Artilleri-etablissementet” som tidigare låg här uppe.”

Kartans mörka partier visar det stora ”saneringsprogrammet” som genomfördes runt 1976-1979.

Rivning och sanering

Från 1960-talet och framåt genomfördes en rad stora ”saneringar” i de centrala delarna av Göteborg. Hela stadsdelar revs och ersattes av nybyggnation, i många fall bostadshus. Rivningsraseriet hejdades på 70-talet när man planerade att sanera också stadsdelen Haga. I stadsdelen Rosenlund började man riva den blandade äldre bebyggelsen i slutet av 30-talet med sikte på att omdana kvarteret.

På platsen för elektricitetsverket och det tidigare gasverket anlades på 50-talet, ett fjärrvärmeverk. Slutligen fick två kontorspalats i slutet av 60-talet ta upp en stor del av stadsdelens yta sedan staden köpt upp och rivit all bebyggelse här utom Fiskekyrkan. Den hade man också tänkt riva men man ändrade sig och sparade och renoverade istället. I den tidens stadsplan var man dock noga med att begränsa höjden på kontorshusen så att de inte nådde högre än Arsenalsgatans nivå och man lämnade luckor så att bastionshörnen på Kungshöjd var synliga nerifrån. På detta vis bevarades stora delar av utsikten från de gamla bastionerna längs Arsenalsgatan och ”hyreskasernens” fasad var fortfarande synlig som ett landmärke i centrala Göteborg. I mitten av 70-talet fullbordades kontoriseringen av stadsdelen genom att man rev bostadshusen vid Hvitfeldtsplatsen och byggde en tredje enorm kontorsfastighet här. I dessa kvarter fanns tidigare navigationsskolan, diverse affärslokaler, bostadshus och industribyggnader. Man förvandlade således en blandad stadsbebyggelse till rena kontorskvarter med butikslokaler i bottenvåningen.